hej alla bubbelbadsälskare !!
Jagskulle nu vilja ge er mitt allra första boktips, nämligen "Lila hibiskus" skriven av Chimamanda Ngozi Adichie. Första läspassetägnade jag åt att "kliva in" i boken, undersöka helheten (t.ex. omslag, layout, texten på baksidan). Boken är lila, och en flicka i ljusa kläder håller i ett vackert parasoll på framsidan (se bild). Solljus strålar från höger, otydliga människor syns i bakgrunden. Lite högre upp hänger en korsfäst person. "Lila hibiskus" står med stora vita bokstäver över sidan med ett tydligt typsnitt. Efter att ha läst baksidan och författarens bakgrund, sett personerna och miljön på framsidan förstod jag ganska snabbt att historien untspelar sig i ett Afrikanskt land, troligtvis i Nigeria eftersom författaren kommer därifrån.
Texten på baksidan presenterar ganska direkt bokens konflikt – att huvudpersonens pappa är en god människa till det yttre men samtidigt slår sina familjemedlemmardär hemma. Berättelsen är skildrad ur tonårsflickan Kambili's perspektiv, det är troligtvis henne en ser på framsidan. Våld, och särskilt våld i hemmet, är inget trevligt och "lätt" att läsa om (för att inte tala om att uppleva), men Lila hibiskus verkar inte vara en helt igenom dyster historia. I texten på baksidan dras liknelsen till blomman som boken är döpt efter – att kärlek och förhoppningar kan slo rot där en minst anar, mitt ibland allt det andra. Jag tror att den här liknelsen/fenomenet kommer vara centralt i boken, och troligtvis anledningen till att den heter just Lila hibiskus. Jag tycker att det var en väldigt fin liknelse, och jag gillar tanken på att det kommer finnas ljus i boken.
Jag läste det första kapitlet, Gudarna krossas – Palmsöndagen. Boken började med "Allt började gå i bitar hemma hos oss ...", en kastades alltså rakt in i handlingen och konflikten. Kambili är som sagt en flicka i tonåren, och hon lever tillsammans med sin äldre bror Jaja, tysta och milda mamma och sin respektingivande pappa som har starka uppfattningar om rätt och fel. Familjen är starkt kristen och väldigt rik (åtminstone jämfört med sin omgivning) tack vare pappans fabriker som producerar kex, juice med mera. I det första kapitlet börjar det alltså gå i bitar hemma hos dem, och i en familj som håller hårt på rutiner, regler och traditioner märks skillnaden tydligt. Kambili har svårt att förstå hur det på ytan ändå ser så vanligt ut, trots att allt förändrades när hennes bror Jaja faktiskt sa emot hennes pappa. Familjen verkar vara ekonomiskt stabila, och kan nog verka jämna på utsidan trots att våld, hårda regler, könsmaktordningar, minimal frihet med mera bara bäddar för konflikter.
Jag tycker, baserat på det lilla jag läst, att Lila hibiskus verkar vara en bra bok med viktigt och aktuellt tema. Språket är hittils kanske inte det mest fängslande, men jag tror att det kommer bli bättre ju längre jag kommer.
Ett citat jag gillade och som jag tycker var väldigt sammanfattande stod precis i slutet av det första kapitlet; "För mig blev Jajas trots nu som faster Ifeomas experimentella, lila hibiskus; sällsynt, med en doft av frihet, ett annat slags frihet än den folkmassorna på Government Square ropade ut efter kuppen medan de viftade med gröna blad. En frihet att vara, att göra."
Jag planerar att rapportera om vad som händer nästa gång ungefär när jag läst halva, så håll utskik och ha det så bra så länge !! Glöm inte bada flumma och läsa mycket !! <3<3<3<3
xoxo kirre
(plz like and tell me your opinion in the comments below)
